M I T Z U K A I

Dagens aktivitet: Legat på golvet och degat, sovit lite, lyssnat på marilyn manson och alesana

Framtidsplaner för morgondagen: Flytta upp till sängen (det är väldigt dammigt på golvet i mitt rum) sova lite mer och lyssna på depressiva kent låtar.

Här kommer min lista över skitjobbiga saker (typ fobier)

1. När det ringer i telefonen.
PANIK! Särskillt när det inte är något nummer man känner igen. Jag brukar alltid låta någon annan ta det men eftersom min mamma vill att jag ska "övervinna min rädsla" så brukar jag alltid springa iväg på toaletten när telefonen ringer. Är jag ensam hemma brukar jag rycka ut jacket.

2. Att åka kollektivt när det är mycket folk.
Lite konstigt, eftersom jag alltid åker runt om i hela landet känns det som. Men iallafall, buss är värst! Dock åker jag inte det på morgonen till skolan längre eftersom det alltid är fullt med folk. Finns oftast bara ett par säten som är lediga och det är antingen de bredvid svettiga fetton eller de säterna längst fram i bussen som är till för handikappade och retardeds. Då står man hellre i mittgången, får ont i fötterna och är jätte koncentrerad hela vägen för att inte ramla omkull.

3. Att trycka på stoppknappen.
Också en fobi jag har, och typ den allra jobbigaste. Antagligen för att två-tre gånger i sjuan så fungerade inte stopp-knapparna i bussen så då var man tvungen att springa fram till busschauffören och säga till när man skulle av. Enda sedan dess har jag alltid varit lite nervös för att trycka på knappen. Redan busshållplatsen innan sitter och jag spänner mig och gör mig beredd. Dessutom, för att ha god tid på mig om knappen inte funkar och gå fram till chauffören, så trycker jag lite tidigare än vad jag egentligen behöver.
Jag åker buss hem varenda dag. Alltså har jag hållit på med detta i snart 3 år, och jag är fortfarande nervös.

4. Gå på stan / handla kläder.
Detta är inte riktigt sant eftersom jag har blivit bättre på detta. Funkar faktiskt ganska bra om man bestämmer sig några kompisar att verkligen gå och leta efter kläder eller vad man nu ska köpa. Men att gå ensam är hemskt. Särskillt där det är mycket folk. Jag känner mig jätte ensam, vilsen och övergiven och glömmer hela tiden bort vad jag letar efter.

5. Ringa till personer.
Denna rubrik borde egentligen höra ihop med ettan men jag glömde totalt bort mig. Tur att Elin känner till de problematiska störningar som finns i min hjärna och påminde mig. Ringa till personer jao. Främst sådana jag inte känner och särskillt om det är något viktigt. Finns tusen ganska komiska exempel men jag tänker inte skriva dem nu. Det är faktiskt lite jobbigt att ringa till personer man känner också, om det är hemmnummret vi pratar om nu. Det är ju inte så att jag börjar hyperventilera (äsch vaffan, vem försöker jag lura?) men jag låter helst bli och kan skjuta upp på det hela dagen.
Hmmm. Telefonen är ingen bra uppfinning, skapar bara problem för min del >:

Genom att ha skrivit ner de här punkterna har jag kommti fram till en sak... Jag är ett nervrotiskt missfoster som behöver hjälp. Jag kan nog fortsätta en sådan här lista i evighet men jag är lite pumsig och vill sova eller se på film.
Stav/slarvfel orkar jag inte (aldrig) bry mig om, det är erat problem nu. puss nyappy